Handkirurgiska register internationellt

HAKIR har varit delaktigt i en översiktsartikel om nationella kvalitetsregister inom handkirurgi. Vårt register är unikt dels för att vi har med all typ av handkirurgi och dels för att vi samlar in patientrapporterade resultat. Vi kan vara stolta över HAKIR och hoppas att vi kan få fortsätta att förbättra och utveckla registret framöver.

 

Webbutbildning om Nationella Kvalitetsregister

Stödfunktionen för Nationella Kvalitetsregister publicerar nu en webbutbildning som ger grundläggande kunskaper om de olika delarna av kvalitetsregistersystemet, från organisation och roller till forskning och industrisamverkan. Den ersätter den tidigare webbutbildningen ”Att driva kvalitetsregister”. Utbildningen vänder sig till registerhållare, registerkoordinatorer, medlemmar i en styrgrupp för ett Nationellt Kvalitetsregister och företrädare för CPUA-myndigheter. Utbildningen kan också vara användbar för forskare och studenter.

Innehåll

  • Om Nationella Kvalitetsregister
  • Organisation och roller
  • Juridik och etik
  • IT och visualisering av data
  • Kvalitetsregister och kunskapsstyrning
  • Forskning och industrisamverkan
  • Patienter

Till webbutbildningen om Nationella Kvalitetsregister

Validering av HAKIR-enkäten (HQ-8)

Vi är jätteglada att nu ha publicerat en vetenskaplig artikel som visar att den patientenkät som vi själva har utvecklat i HAKIR, kallad HQ-8, tycks fungera bra för att utvärdera patientrapporterade resultat (s.k. PROM) inom handkirurgi. Enkäten består av åtta frågor om olika symptom från hand och arm före och efter operation och vi har kunnat visa att den är ett bra komplement till QuickDASH enkäten, vilken ger en mer övergripande bild av upplevt funktionshinder. Både HQ-8 och QuickDASH ingår i HAKIR sedan start. Att vetenskapligt kunna visa att HQ-8 enkäten mäter relevanta aspekter för våra patienter och förändring i symptom efter behandlingar är viktigt både för förbättringsarbeten och för forskning på registerdata.

Tack till medförfattarna som lagt ner stort arbete under flera år på artikeln, framförallt till Ingela Carlsson i Malmö som varit outtröttlig under hela processen.

Marianne Arner

Koder saknas i Kodbok 2020

Tyvärr har vi missat en sällsynt, men viktig typskada i nya kodboken, nämligen högtrycksinjektionsskada.

Diagnoskod skall vara T704 = Effekter av vätskor under högt tryck samt orsakskoden W41 = Exponering för högtrycksstråle.

Koderna finns att välja i HAKIR och vi kommer att lägga till dem i kodboken vid nästa revision.

//Marianne Arner

Köldkänslighet och karpaltunnelsyndrom

I en nyligen publicerad studie med data från HAKIR har vår forskargrupp tittat på köldkänslighet vid karpaltunnelsyndrom. Studien visade att köldkänslighet förbättras efter kirurgisk behandling av karpaltunnelsyndrom.

Köldkänslighet är ett besvärligt symtom, som visar sig som domningar, smärta, stelhet och svaghet när den drabbade handen utsätts för kyla. Det är vanligt vid olika typer av nervskador och nervinklämningar. Vi undersökte köldkänslighet vid karpaltunnelsyndrom (inklämning av medianusnerven där den löper genom handleden). Alla som opererats för karpaltunnelsyndrom under åren 2010-2016 och var med i HAKIR (n=10 746) inkluderades i studien. Patienterna inbjöds att svara på två frågeformulär om sina besvär (QuickDASH som frågar om funktionen i den drabbade armen och HQ-8 som innehåller frågor om olika symtom, däribland en fråga om köldkänslighet) innan operationen samt 3 och 12 månader efter operationen. Frågan om köldkänslighet var poängsatt 0-100, där 100 är mesta möjliga besvär. Vi delade in patienterna i tre grupper – mild köldkänslighet (0-30 poäng), medelsvår köldkänslighet (30-70 poäng) och svår köldkänslighet (70-100 poäng). Medelåldern bland alla patienter var 56 år och 7150/10746 (67%) var kvinnor. Gruppen av patienter med svår köldkänslighet skattade sin funktionsnivå som sämre än de med mild köldkänslighet både innan och efter operationen. Köldkänsligheten förbättrades i alla tre grupperna efter operationen. Det är viktigt att informera patienter med svår och medelsvår köldkänslighet om att det finns en risk för kvarstående symtom efter kirurgisk behandling av karpaltunnelsyndrom.

Malin Zimmerman, MD, PhD, Department of Translational Medicine – Hand Surgery, Lund University

Smartphone-app vid rehabilitering efter böjsenskador

Jonas Svingen är fysioterapeut på handkirurgen i Stockholm och doktorand på KI. Hans forskningsprojekt handlar om böjsenskador; rehabilitering och komplikationer med fokus på patientberoende faktorer, t. ex. hur patienter följer givna instruktioner till träning efter operation. I flera studier används data från HAKIR. I sin första artikel i tidningen Clinical Rehabilitation presenteras resultaten där en smartphone-app använts vid rehabilitering efter böjsenskador. HAKIR bidrog till utvecklingen av appen. 101 patienter på fyra handkirurgiska kliniker deltog i studien. Vi kunde inte säkert visa att appen gav bättre resultat än vanlig handrehabilitering, men studien ger ändå mycket lärdomar kring hur patienter uppfattar sin rehabilitering och hur vi kan förbättra våra behandlingar. Framtida studier kommer att undersöka detta närmare.

A smartphone application to facilitate adherence to home-based exercise after flexor tendon repair: A randomised controlled trial