I HAKIR samlar vi in patientrapporterade utfallsmått (PROM – Patient Reported Outcome Measures) genom en enkät som skickas ut före operation samt tre och tolv månader efter operation. Enkäten innehåller åtta frågor där patienterna själva skattar sina symptom på en skala från 0 till 100.

För att på ett tydligt sätt visa patienternas upplevelser använder vi spindeldiagram. Dessa diagram visualiserar resultaten för varje symptomområde och gör det enkelt att följa förändringar över tid:

• Planerad kirurgi: visas med tre fält –
  • Blått: före operation
  • Gult: 3 månader efter operation
  • Rött: 12 månader efter operation
• Akuta skador: visas med två fält –
  • Gult: 3 månader efter operation
  • Rött: 12 månader efter operation

Under fliken till höger ”Så här tycker patienterna” hittar du de uppdaterade spindeldiagrammen. Här kan du ta del av patienternas skattningar efter olika typer av kirurgiska ingrepp och få en översikt över hur symtomen förändrats över tid. Klicka på respektive ingrepp för förstorad bild.

Annika Elmstedt nationell koordinator, Marianne Arner registerhållare

Äntligen är våren här och med den nya spännande HAKIR-projekt!

Vi är i full gång med förberedelserna inför uppstarten av en RRCT, Registerbaserad randomiserad klinisk studie för att bedöma effekten av olika behandlingar. Vår första studie med denna mycket högt rankade metod blir uppföljning efter reparation av tummens långa böjsena. Vi vill undersöka om vi kan påverka rupturrisken utan alltför stor påverkan på rörligheten med en något mindre aktiv rehabilitering. Just nu pågår arbetet med att skapa och finjustera dokument och formulär inför uppstarten. Fem av våra sju regionenheter är delaktiga, Göteborg och Malmö avvaktar. Samarbetet med framtagande av gemensamma dokument har varit mycket givande, vi som arbetar runt om i landet behöver verkligen samverka för att vården ska kunna vara jämlik.

Det pågår även ett viktigt projekt där en arbetsgrupp har bildats för att gemensamt titta på hur vi på ett systematiskt sätt kan följa tumbaskirurgin. Proteskirurgin ökar och vårdprogrammet ska revideras, här kan vi verkligen ha nytta av vårt kvalitetsregisters funktioner.

Vi har även skapat en nationell arbetsgrupp som gemensamt analyserar vår data inför sammanställningen av årsrapporten. Alla regionenheter har representanter och även flera av våra privata. Denna samverkan kommer förhoppningsvis bidra till en än mer intressant årsrapport!

Under den senaste månaden har vi också haft flera givande verksamhetsbesök, alltid så bra och trevligt för oss att få komma ut till våra enheter och diskutera arbetet på plats, det ger oss värdefulla insikter och möjligheter att stärka vårt samarbete.

Stort tack till er som på olika sätt bidrar!

Marianne Arner registerhållare, Annika Elmstedt nationell koordinator

Vid årsskiftet flyttades det så kallade Centrala PersonUppgiftsAnsvaret (CPUA) från Södersjukhuset i Stockholm till Region Skåne. CPUA myndigheten har övergripande ansvar för hantering av personuppgifter i kvalitetsregistret, men även för andra juridiska frågor och all ekonomi. Det har beslutats av SKR att minska antalet CPUA myndigheter för landets drygt 100 kvalitetsregister till en i varje sjukvårdsregion. Av många skäl har det varit fördelaktigt för HAKIR att flytta till Region Skåne där vår dataplattform  sedan start av registret administreras på RegisterCentrum Syd (RC-Syd) i Lund.

För den löpande verksamheten i HAKIR innebär bytet av CPUA inga förändringar. Vi som arbetar med registret finns kvar, är fortsatt anställda på Södersjukhuset och alla registerfunktioner skall fungera som vanligt. Vi har uppdaterat vår patientinformation med kontaktuppgifter till den nya myndigheten. Om någon har frågor kring bytet av CPUA så är ni välkomna att höra av er till oss på registerkontoret.

Marianne Arner, registerhållare och Annika Elmstedt nationell registerkoordinator.

Vi vill rikta ett stort tack för ett fantastiskt fint samarbete och engagemang till er alla som bidragit i HAKIR-arbetet under 2024!

Tillsammans fortsätter vi att utveckla och förbättra den handkirurgiska vården i Sverige!

Önskar er alla en fridfull jul och ett trevligt nyår!

• 24/1 är sista dag för inmatning av data för 2024, sen sammanställs årsrapportfilen.

23/12-6/1 är vi jullediga och har endast bevakande bemanning, svarar därför inte så snabbt som vi brukar på eventuella ärenden.

Varma hälsningar!

Marianne Arner registerhållare och Annika Elmstedt nationell koordinator

Två intressanta artiklar som innehåller data från HAKIR har nyligen publicerats!

Range of Motion Following Flexor Tendon Repair: Comparing Active Flexion and Extension With Passive Flexion Using Rubber Bands Followed by Active Extension. Renberg M, Svingen J, Arner M, Farnebo S, 2024 sept, JHS A

I denna studie används HAKIR-data från HAKIRs första 10 år för att jämföra rörelseomfång (ROM) för patienter som rehabiliterats antingen enligt tidig aktiv träning (EAM) eller enligt en Kleinertregim efter böjsenskada i zon 1 och 2. Vi kunde inte se någon betydande skillnad mellan EAM och Kleinert vid vare sig 3 eller 12 månader postoperativt. Trots den stora mängden patienter kunde inte adekvat statistisk power uppnås för att göra statistiska analyser av samtliga jämförelser. Likväl stödjer denna studie hypotesen att EAM kanske inte leder till bättre ROM än mer passiva träningsprototokoll med element av active hold/place and hold.

Long-term subjective and objective outcomes after digital nerve repair; a cohort study.Evertsson L, Björkman A, Turesson C, Arner M, Mellstrand Navarro C, 2024 oct. JHS, E

Digitala nervskador är vanliga, men få studier undersöker långtidskonsekvenserna för individen. I denna studie undersöktes handfunktionen hos 86 patienter, 3–10 år efter digital nervreparation, med hjälp av Mini Sollerman-testet. För att minska risken för bias matchades par av patienter med skador på de yttre fingrarna och centrala fingrarna, baserat på kön, ålder och tid efter operation.  Ingen signifikant skillnad i handfunktion sågs mellan skadorna, förutom att greppstyrkan var lägre hos de med centrala fingerskador. Taktil diskrimination uppnåddes hos 87 % av deltagarna, med bättre resultat hos de under 44 år. Beröringskänsla kunde mätas hos 99%.  Trots låga värden på självrapporterad funktionsnedsättning upplevde hälften av patienterna neuropatisk smärta. Domningar samt köldkänslighet var de värst graderade symptomen. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i sensorisk funktion mellan de två grupperna.

Önskar er en intressant och givande läsning!

Marianne Arner registerhållare och Annika Elmstedt nationell registerkoordinator

Nu har utskicken av vår PREM-enkät för yngre patienter kommit igång. Det innebär att alla våra opererade patienter inklusive barn/ungdomar får en upplevelseenkät 3 v efter sin handkirurgiska operation. För barn 0-12 år skickas enkäten till vårdnadshavarens 1177-konto och fylls i digitalt. Enkäten innehåller frågor om delaktighet, information, väntetider, smärtlindring och förtroende. Enkäten är enkel att fylla i och tar endast ett par minuter.

Initiativet till enkäten för våra yngre patienter har tagits av plexusteamen i Umeå och Stockholm.

Vi inom handkirurgin vill kunna erbjuda den bästa möjliga vård och hoppas enkäten ska komma till nytta i våra förbättringsarbeten!

PREM är en förkortning av Patient Reported Experience Measures

/Marianne Arner registerhållare och Annika Elmstedt nationell koordinator