Nu är årsrapporten för 2022 klar och finns här för nedladdning.  Vi hoppas att våra sammanställningar och analyser ska väcka intresse och bidra till fortsatt utvecklingen av handkirurgin i Sverige.

I år har vi valt att sammanställa en separat forskningsbilaga där ni kan ta del av alla pågående forskningsprojekt.

Nytt för i år är även enhetsrapporter, här finner ni lite resultat specifikt för den deltagande enheten.

Stort tack till er alla ute på enheterna för allt arbete med insamlingen av data och till alla våra patienter som genom att svara på våra enkäter bidragit i hög grad!

Önskar er alla en trevlig läsning!

Marianne Arner registerhållare, Annika Elmstedt nationell koordinator

Vi har glädjen att presentera ännu mer forskning på HAKIR-data, följande tre artiklar har publicerats under sommaren:

”Patient Experiences after Open Trigger Finger Release in patients with type 1 and type 2 diabetes. A retrospective study using outcome measures.” Rydberg M, Zimmerman M, Gottsäter A, Åkesson A, Eeg-Olofsson K, Arner M, Dahlin L B.

Data från HAKIR har i denna studie samkörts med Diabetesregistret (NDR) och Statistikmyndigheten (SCB). Frågeställningar var om de patientupplevda resultaten (PROM) vid behandling av trigger fingert är likvärdiga för patienter med och utan diabetes samt om diabetiker genomgår fler operationer än icke-diabetiker. Patienter med typ 1 och typ 2 diabetes kan förväntas ha samma resultat av kirurgi för triggerfinger som för övrigt friska patienter, men förbättringen kan ta lite längre tid, särskilt hos kvinnor med typ 2 diabetes.

Mattias Rydberg, artikelns huvudförfattare disputerade den 2:e juni 2023 med avhandlingen ”The Diabetic Hand”.

”Patient-reported outcome in Dupuytren’s disease treated with fasciectomy, collagenase or needle fasciotomy. A Swedish registry study.” Harrysson M. Eklund M. Arner M, Wilbrand S.

I denna studie har man analyserat patientrapporterade resultat från HAKIR för tre olika behandlingar av Dupuytrens kontraktur, kirurgi, nålfasciotomier samt kollagenasbehandling. Resultaten visar god förbättring av patientrapporterade symptom för alla metoderna, men mer besvär av köld-intolerans ett år efter öppen kirurgi än efter de andra behandlingarna, samt signifikant mer besvär av stelhet och svaghet efter nålfasciotomier jämfört med kollagenas.

“Benign nerve tumours in the upper limb: A registry‑based study of symptoms and surgical outcome.” Istefan E, Zimmerman M,  Dahlin L B, Nyman  E.

Syftet med denna studie var att uppskatta symptom före och efter kirurgisk behandling för benigna nervtumörer i övre extremiteten. Mellan 2010 och 2019 identifierades 206 fall i HAKIR data och svarsfrekvensen på enkäterna var 22-36%. Kirurgi förbättrade den generella funktionsnedsättningen och förmågan att utföra dagliga aktiviteter. Dessutom förbättrades smärta i vila, vid belastning och vid rörelse utan belastning av kirurgi. Lite förvånanande var att köldkänslighet var ett mindre bekymmer hos patienter med perifer nervtumör än hos patienter med nervskada och förändring noterades inte heller efter kirurgi.

Trevlig läsning!

Annika Elmstedt nationell koordinator, Marianne Arner registerhållare

Under våren har ytterligare tre artiklar med data från HAKIR publicerats.

Patient-reported outcome measures and their association to the Strickland classification after flexor tendon repair. M Renberg, J Svingen, M Arner, S Farnebo

Syftet med studien var att analysera sambandet mellan uppmätt rörlighet (ROM = Range of Motion) och patient-upplevt resultat (PROM = Patient-Reported Outcome Measures) efter opererad böjsenskada. Parade analyser fanns för 215 patienter tre månader efter operation och för 150 patienter efter ett år och studien baseras helt på data från HAKIR.

Stricklands klassifikation graderar resultat efter böjsenskador i fyra klasser: Excellent, Good, Fair eller Poor efter uppmätt rörlighet i fingret.

Resultatet i studien visar att QuickDASH-enkäten inte fungerar för uppföljning av böjsenskador, det fanns ingen korrelation mellan rörlighet och QuickDASH score.

Upplevd stelhet (fråga 4 i HAKIR-enkäten) och upplevt resultat efter operation (fråga 9) jämfördes med Strickland-nivå. Om minst 70% av normal rörlighet uppnås (= minst Strickland nivå Good) så upplever patienterna statistiskt ingen ytterligare förbättring även om rörligheten blir bättre. 70% av normal rörlighet (120grader tillsammans i PIP och DIP led) kan alltså vara en minimal målsättning att sträva efter.

Incidence, demographics and rehabilitation after digital nerve injury, A population-based study of 1004 adult patients in Sweden. Evertsson L, Carlsson C, Turesson C, Ezer MS, Arner M, Navarro Mellstrand C.

Detta är en populations-baserad studie av alla opererade digitalnervskador i Stockholmsregionen mellan 2012 och 2018. Skadorna identifierades i HAKIR och data kompletterades genom noggrann journalgranskning. Incidensen beräknades till 8,3 per 100.000 personår. Medianålder vid skadan var 37 år, män var överrepresenterade och vanligaste skademekanism var en skarp skärskada.

I studien analyserades även postoperativ rehabilitering och det visade sig finnas stor individuell variation i insatser mellan patienter. Bara 7% av patienterna hade fått en utvärdering av känseln och en tredjedel hade inte fått tidig känselträning.

Inflammatory reaction to suture materials after flexor tendon repair. A retrospective study of 594 patients. Marianne Arner, Linda Unge, Mikael A. Franko & Jonas Svingen

I denna studie togs data för alla böjsensuturer som utförts i Stockholm mellan december 2012 och juni 2019 fram ur HAKIR, totalt 636 operationer. Samtliga journaler granskades avseende postoperativa läkningsproblem. Vi fann att sedan kliniken införde suturmaterialet FiberWire så har fyra patienter av 115 fått en mycket specifik komplikation i form av en granulomatös inflammation kring suturmaterialet. Bakterieväxt fanns oftast kring suturen, men inga tydliga infektionstecken kliniskt. Komplikationen noterades sedan huden och senan redan hade läkt; tre, sju, nio och 30 månader efter operation. Inga liknande komplikationer upptäcktes hos de 426 patienter som hade opererats med ett tidigare suturmaterial (flätad polyester).

I litteraturen finns andra beskrivningar av granulombildning efter användning av FiberWire, t ex för reparation av Achilles- och bicepssenor. Artikelns slutsats är att subcutan granulombildning verkar vara en specifik, men sällsynt komplikation av FiberWire som suturmaterial vid böjsenkirurgi. Handkirurger uppmanas att tidigt ta bort suturmaterialet om tecken på granulom uppstår.

Vi önskar trevlig läsning och en riktigt fin midsommar!

Annika Elmstedt  nationell koordinator, Marianne Arner registerhållare

Nervskador orsakar mycket funktionshinder för våra patienter och är en viktig diagnosgrupp att följa extra noga. Vi har därför, under våren 2023, reviderat våra formulär för nervskador på handledsnivå.

Formulär 4a Nervskada handledsnivå operationsformulär och 4b Nervskada handledsskada funktionsformulär är nu klara i pappersform men ännu inte inlagda digitalt i registret. Det går bra att starta med pappersregistrering tills vi hunnit lägga in formulären i 3C.

Vi behöver besluta hur omfattande nervskadan ska vara för att funktionsuppföljningen ska göras, >50 % av skada på nerven kan vara en lagom gräns. Under Bedömningsinstrument – HAKIR – Handkirurgiskt kvalitetsregister finner ni Rosencore som använd vid funktionsuppföljningen.

Kika gärna på formulären och återkoppla eventuella synpunkter.

/Annika Elmstedt nationell registrekoordinator, Marianne Arner registerhållare

Vid ett underhållsarbete i syfte att förbättra kopplingen mellan HAKIR och 1177 uppstod tyvärr en  bugg som påverkade utskicket av våra enkäter den 28/5-2/6.

Många patienter har tyvärr drabbats av upprepande enkätutskick samt påminnelser under ovanstående datum . Buggen är korrigerad och vi ber om ursäkt för det besvär vi orsakat. Du som patient behöver bara svara på den första enkäten, bortse från resterande.

Vänliga hälsningar Annika Elmstedt nationell registerkoordinator HAKIR