“Effects of socioeconomic status on patient reported outcome after surgically treated trigger finger, a retrospective national registry based study”, Lesand L, Dahlin L B, Rydberg M, Zimmerman M

Trigger finger (TF) är en vanlig orsak till funktionsnedsättning i handen och har en prevalens på cirka 1% i den allmänna befolkningen. I denna studie undersöktes det om socioekonomisk status påverkar patientrapporterade resultat efter kirurgisk behandling av TF.

Data hämtades från HAKIR under perioden 2010–2019 och 5477 patienter inkluderades i studien. Utvärdering av symtom och funktionsnedsättning gjordes före och efter kirurgi (3 och 12 månader postoperativt). Svarsfrekvensen var 35% före operation, 26% vid 3 månader och 25% vid 12 månader. Ytterligare data hämtades från det Svenska Nationella Diabetesregistret (ndr.nu) samt Statistiska Centralbyrån (scb.sc). Socioekonomiska faktorer som inkluderades i analyserna var civilstånd, utbildningsnivå, inkomst, yrke, sjukpenning, antal arbetslösa dagar, socialbidrag och födelseland.

Vid alla tidpunkter förutsade att vara född i Sverige och hög inkomst lägre QuickDASH-poäng (dvs. färre symtom och funktionsnedsättning). Mer sjukfrånvaro under operationsåret förutsade högre QuickDASH-poäng. Inga socioekonomiska faktorer påverkade förändringen i QuickDASH-poäng från före operation till 12 månader postoperativt.

Sammanfattningsvis rapporterade patienten med lägre socioekonomisk status fler symtom både före och efter operation av TF, men den relativa förbättringen påverkades inte av socioekonomiska faktorer i denna studie.

Nu har vi totalt 30 publicerade artiklar som bygger på data samlat i HAKIR! Det är verkligen glädjande att forskningen på vår registerdata tagit sådan fart.

Trevlig läsning! Marianne Arner registerhållare, Annika Elmstedt nationell registerkoordinator

Mental and behavioural disorders increase the risk of tendon rupture after flexor tendon repair in zone I and II – Vilka patientberoende faktorer kan påverka risken för att en sena går av igen efter att ha reparerats?  Svingen J, Arner M.

I denna vetenskapliga studie analyserades alla böjsensuturer i fingrar utförda på handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset 2012 – 2019, totalt 593 patienter.  Olika faktorer som eventuellt kan ha inverkat på risken för att senan gick av igen (ruptur) togs fram ur registerdata och kompletterades med journaluppgifter. Totalt hade 49 av 593 patienter (8,2%) drabbats av en ruptur. Anledning till den höga siffran är troligen att även rupturer som inte lett till en reoperation utan endast diagnosticerats kliniskt inkluderades. Rupturerna upptäcktes oftast inom 14 dagar efter operationen.

Uppgift om bristande medverkan i rehabiliteringen (t ex uteblivna besök, trasigt förband etc.) kunde identifieras som trolig orsak till ruptur i 33%, för hög belastning på senan genom olycksfall i 14% och infektioner i 12%. För patienter som kom till mottagningen med trasigt eller mycket smutsigt gips var rupturfrekvensen 15%, för dem med helt förband endast 7,2%.

För 41% av patienterna kunde ingen säker orsak till rupturen identifieras. Det visade sig att för patienter med någon diagnos inom gruppen psykiska sjukdomar och beteendestörningar (diagnoskod F0-F99) var risken för ruptur 17,7% jämfört med 7,2% för patienter utan sådan registrerad diagnos i journalen. Olika kombinationer av ADHD och ångest / depressionstillstånd förelåg hos 92% av patienterna med F-diagnos i vår studie och totalt hade drygt 10% av patienterna med böjsenskada en sådan diagnos i journalen. Prevalensen för dessa tillstånd har i andra studier varit betydligt högre, cirka 33%.

Slutsatsen av studien är att vi inom handkirurgin borde ägna mer uppmärksamhet åt patientberoende faktorer vid operation och rehabilitering av böjsenskador. Patienter med ADHD eller annan psykisk beteendestörningsproblematik kan behöva extra information och eventuellt anpassade rehabiliteringsprogram för att förebygga komplikation med senruptur. Riskfaktorer borde identifieras redan före operation.

Önskan om intressant läsning/Annika Elmstedt nationell registerkoordinator

Stort tack för fina insatser under 2023! Kom ihåg att 22/1 är sista dag för inmatning av data för 2023.

Vi önskar er alla riktigt fina helger och ser fram emot fortsatt samarbete och ett nytt spännande registerår!

Marianne Arner Registerhållare och Annika Elmstedt Nationell registerkoordinator

“Patient reported symptoms and disabilities before and after neuroma surgery: a register‑based study”. Emma Dahlin, Malin Zimmerman, & Erika Nyman

Neurom uppkommer efter nervskada då nervfibrerna inte regenererar eller regenererar felaktigt. Smärta är vanligtvis det mest framträdande symptomet. I studien identifierades 196 patienter i HAKIR, opererade för neurom, och deras besvär före och efter neuromkirurgi utvärderades. Neurom, förutom neurom i amputationsstump, saknar egen diagnoskod varför även koden T924 – ”sena besvär efter nervskada” tillsammans med operationskoderna nervreparation, nervrekonstruktion, transposition och neurolys användes för att identifiera studiepopulationen. Svåra preoperativa symptom sågs och där dominerade smärta vid belastning. Kvinnor skattade sina symptom högre än män avseende smärta utan belastning, svaghet samt rapporterade en högre totalpoäng på QuickDASH. Resultatet av kirurgi för olika kirurgiska metoder utvärderades och förmågan att utföra dagliga aktiviteter var bättre om man hade genomgått en nervreparation/rekonstruktion/transposition jämfört med om man genomgått en neurolys/adherenslossning. Smärta vid belastning samt domning i fingrarna visade en övergående förbättring vid 3 månader efter operation för att sedan vara på samma nivå vid 12 månader postoperativt som preoperativt. Ingen association sågs mellan val av preoperativa symptom och kirurgisk metod. Vi drar slutsatsen att neurom trots kirurgi ger grava bestående besvär som påverkar det dagliga livet för individen. Det är därför av betydande vikt att identifiera patienter med neurom samt att undvika risken för neurombildning genom att identifiera och behandla nervskador korrekt och i tid. Framtida studier skulle underlättas om neurom fick en egen ICD-kod.

Trevlig läsning! Erika Nyman,  Annika Elmstedt nationell koordinator

Nu närmar sig årsskiftet, här några viktiga datum och nyheter:

   Sista dag för inmatning av formulär för 2023 är måndagen den 22 januari

Vår årliga HAKIR-dag planeras till den 17 april på Södersjukhuset i Stockholm, efterföljande arbetsgruppsmöten till den 18/4, inbjudan kommer i början av året

Vi har nu öppnat upp våra formulär för uppföljning av nervskada i handledsnivå.

Medianus och ulnaris avskärningarna är många gånger svåra skador och en mycket viktig patientgrupp att kunna följa upp via vårt register, vi önskar alla regionenheters delaktighet.

4a Nervskada handledsnivå operation

4b Nervskada handledsnivå funktion

Tack för era fina insatser med registreringen ute på enheterna! Marianne Arner registerhållare, Annika Elmstedt nationell koordinator

HAKIR växer vidare. I morgon 28/11 startar vi upp HAKIR-registrering på vår första ortopediska enhet. Det är ortopedkliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping som tagit initiativet att ansluta vilket vi tycker är mycket bra. Enheten kommer initialt endast registrera sin elektiva handkirurgi.

Vi hoppas och tror att det kommer fungera väl, kanske även inspirera ytterligare ortopediska enheter att ansluta till registret och vår fina nationella samverkan.

Vår nya enhet hälsas varmt välkommen!

Annika Elmstedt nationell registerkoordinator , Marianne Arner registerhållare