Uppsats som helt är baserad på HAKIR´s registerdata.

Gå in under fliken Forskning och läs Deniz Demirag´s uppsats från HAKIR-data, Sex- and age-related differences in patient-reported outcomes 3 and 12 months after digital nerve repair. 

Supervisor: Marianne Arner

Co-supervisor: Linda Evertsson

 

Multiprofessionellt förbättringsprojekt i HAKIR 2019

HAKIR har bjudit in anslutna kliniker till att göra ett multiprofessionellt förbättringsarbete, för att ta vara på data som vi har i registret och som kan förbättra för personal och patienter. Registret fick svar från tre kliniker som redovisade en bra projektbeskrivning och ett bra mål, som ska redovisas på nästa nationella HAKIR-dag. Alla tre kliniker kommer följa upp arbetet under projektens gång för bästa resultat och rutiner. Ett ekonomiskt projektbidrag betalas ut till klinikerna för lönekostnad samt mat- och möteskostnad för personal som är med i projektet.

Mer information finns att läsa under fliken “Förbättringsarbete”.

HAKIR – månadens register på RCSyd´s hemsida

Vad är du mest stolt över gällande registret?
– Det multiprofessionella och nationella samarbetet inom handkirurgin som vi på relativt kort tid skapat genom HAKIR är jag mycket stolt över. Vårt fokus på patientrapporterade data är också en styrka eftersom handkirurgi i mycket gäller att förbättra livskvalitet och då måste vi involvera våra patienter i utvärderingen av vården /Marianne Arner

Läs hela artikeln här:

Mätmanual på engelska

National manual for measuring motion and strength in the elbow, forearm and hand.

Förbättrad utdatarapport på hemsidan

Vi har fått hjälp att ytterligare förbättra de utdatarapporter som ligger till höger här på hemsidan (Utdatarapporter, välj sedan HAKIR).

Man kommer nu direkt till en startsida (Dashboard) som visar några sammanställningar av de data som finns i de olika flikarna (t ex Operationstyper, Täckningsgrad, Postoperativa problem etc).

Om du vill se din egen enhet- börja med att klicka på ”Välj enhet” uppe till höger. När man öppnar upp startsidan visar graferna 2019, men man kan även själv välja annan tidsperiod förstås. Det finns förstås inte så mycket registerdata ännu för 2019.

Om muspekaren hålls över graferna och över punkterna i graferna så kommer förklarande text upp. Vi kommer att lägga in mer informationstext framöver. Allmän info om rapportsystemet QlikView finns i separat flik. Man behöver hålla lite koll på vilka val man gjort annars kan man lura sig på det som visas.

Vi hoppas att detta skall underlätta för alla som är intresserade att få fram data enklare. Ni får mycket gärna höra av er till oss på HAKIR kontoret med frågor och synpunkter.

Prova nu att friskt klicka er fram i registerdata! Syftet med vårt register är att vi skall lära oss mer om våra behandlingar och från våra patienter så att vården kan bli ännu bättre.

Bästa hälsningar från Nina och Marianne

Användning av register i klinisk forskning – en värdefull resurs

Under 2 dagar i november så anordnade QRC Stockholm en kurs i registerforskning; Användning av register i klinisk forskning – en värdefull resurs. Representanter från Handkirurgen i Stockholm, Uppsala och Malmö fanns på plats. Representanter från några av de stora registren med data på individnivå föreläste kring vilken typ av data de har och vad man ska tänka på när man ska begära ut data. De var representanter från socialstyrelse, SCB och Stockholms medicinska biobank bl a. Dessa register har otroligt mycket data och skulle kunna samman köras med data från HAKIR. Det man ska tänka på är att planera denna process i god tid eftersom handläggningstiden just nu för SCB och Socialstyrelse är ca 6månader. Manolis Nymark jurist från SKL föreläste kring den juridiska processen vid registerforskning och hantering av persondata. Representant från vetenskapliga rådet pratade kring infrastrukturen för registerforskning och visade bl a metadataverktyget RUT vilket vi tidigare fick en genomgång av på HAKIR-dagen i Göteborg förra året.  

Några representanter från kvalitetsregister föreläste också om deras erfarenhet av registerbaserad forskning bl a professor Olof Stephansson som är registerhållare av graviditetsregistret. Det som är tydligt är vilken unik möjlighet kvalitetsregister medför för forskning och förbättringsarbete. De tog bl a exempel på RCT studier där både randomisering och uppföljning har genomförts i registret vilket gör att man smidigt kan inkludera ett stort antal patienter med mycket mindre resurser än om man skulle ha gjort detta utan registret.

/Jonas