Koder saknas i Kodbok 2020

Tyvärr har vi missat en sällsynt, men viktig typskada i nya kodboken, nämligen högtrycksinjektionsskada.

Diagnoskod skall vara T704 = Effekter av vätskor under högt tryck samt orsakskoden W41 = Exponering för högtrycksstråle.

Koderna finns att välja i HAKIR och vi kommer att lägga till dem i kodboken vid nästa revision.

//Marianne Arner

Köldkänslighet och karpaltunnelsyndrom

I en nyligen publicerad studie med data från HAKIR har vår forskargrupp tittat på köldkänslighet vid karpaltunnelsyndrom. Studien visade att köldkänslighet förbättras efter kirurgisk behandling av karpaltunnelsyndrom.

Köldkänslighet är ett besvärligt symtom, som visar sig som domningar, smärta, stelhet och svaghet när den drabbade handen utsätts för kyla. Det är vanligt vid olika typer av nervskador och nervinklämningar. Vi undersökte köldkänslighet vid karpaltunnelsyndrom (inklämning av medianusnerven där den löper genom handleden). Alla som opererats för karpaltunnelsyndrom under åren 2010-2016 och var med i HAKIR (n=10 746) inkluderades i studien. Patienterna inbjöds att svara på två frågeformulär om sina besvär (QuickDASH som frågar om funktionen i den drabbade armen och HQ-8 som innehåller frågor om olika symtom, däribland en fråga om köldkänslighet) innan operationen samt 3 och 12 månader efter operationen. Frågan om köldkänslighet var poängsatt 0-100, där 100 är mesta möjliga besvär. Vi delade in patienterna i tre grupper – mild köldkänslighet (0-30 poäng), medelsvår köldkänslighet (30-70 poäng) och svår köldkänslighet (70-100 poäng). Medelåldern bland alla patienter var 56 år och 7150/10746 (67%) var kvinnor. Gruppen av patienter med svår köldkänslighet skattade sin funktionsnivå som sämre än de med mild köldkänslighet både innan och efter operationen. Köldkänsligheten förbättrades i alla tre grupperna efter operationen. Det är viktigt att informera patienter med svår och medelsvår köldkänslighet om att det finns en risk för kvarstående symtom efter kirurgisk behandling av karpaltunnelsyndrom.

Malin Zimmerman, MD, PhD, Department of Translational Medicine – Hand Surgery, Lund University

Smartphone-app vid rehabilitering efter böjsenskador

Jonas Svingen är fysioterapeut på handkirurgen i Stockholm och doktorand på KI. Hans forskningsprojekt handlar om böjsenskador; rehabilitering och komplikationer med fokus på patientberoende faktorer, t. ex. hur patienter följer givna instruktioner till träning efter operation. I flera studier används data från HAKIR. I sin första artikel i tidningen Clinical Rehabilitation presenteras resultaten där en smartphone-app använts vid rehabilitering efter böjsenskador. HAKIR bidrog till utvecklingen av appen. 101 patienter på fyra handkirurgiska kliniker deltog i studien. Vi kunde inte säkert visa att appen gav bättre resultat än vanlig handrehabilitering, men studien ger ändå mycket lärdomar kring hur patienter uppfattar sin rehabilitering och hur vi kan förbättra våra behandlingar. Framtida studier kommer att undersöka detta närmare.

A smartphone application to facilitate adherence to home-based exercise after flexor tendon repair: A randomised controlled trial

 

Känselträning – broschyr

Efter en nervreparation växer nervfibrerna ut till nya hudområden och beröring av dessa hudområden projiceras då inom nya områden i hjärnbarken. Det sker en funktionell omorganisation i hjärnan – handen ”talar ett nytt språk” till hjärnan och patienten behöver känselträning för att lära sig tolka de nya signalerna.

Det finns idag evidens för att använda sig av hjärnans plastiska förmåga i träningen s k guided plasticity, och att starta känselträningen tidigt – direkt efter kirurgin.

(Rosén B et al. Enhanced early sensory outcome after nerve repair as a result of immediate post- operative re-learning: a randomized controlled trial. J Hand Surg, European Volume. 2015; 40 (6), 598-606, Vikström Pet al.The effect of early relearning on sensory recovery 4 to 9 years after nerve repair: a report of a randomized controlled study. J Hand Surg, European Volume. 2018; 43 (6), 626-630)

Den patientbroschyr man använder sig av vid Handkirurgens Rehabavdelning i Malmö vid känselträning efter medianus- och ulnarisnervskador finns nu för nerladdning på hemsidan under Personalinformation – Nationella mätmanualer.

Birgitta Rosén, Lektor, leg. arb. ter, docent / OT, Associate Professor, Inst f translationell medicin /Handkirurgi /Hand Surgery, Lund University

 

Save the date – 22 april 2021

Tyvärr har vi beslutat att ställa in höstens planerade HAKIR-dag i november p.g.a. pandemin.

Vi satsar istället på en HAKIR-dag till våren, närmare bestämt torsdag den 22 april 2021 i Stockholm så boka dagen i era kalendrar redan nu.

Marianne & Maria

Driftstopp och uppdatering av 3C den 9 oktober kl. 9.00 – 12.00

Under senaste året har det, som ni vet, skett förändringar vad gäller SITHS-korten runtom i landet (processen är pågående).  Man har lagt till certifikat med en högre säkerhetsnivå/tillitsnivå 3 (LoA3) för de tjänster där SITHS korten används för att komma åt t ex patientuppgifter för att uppfylla säkerhetskraven enligt kvalitetsmärket Svensk E-legitimation.

I regionerna har man antingen bytt ut gamla kort till nya eller så har man uppgraderat gamla kort med de nya certifikaten.  Detta har inneburit att många registeranvändare runtom i landet har stött på diverse olika problem när de försökt logga in i kvalitetsregistren.

Det har omfattat allt från att man inte kunnat hitta användaren till att man inte kan ansluta till sidan på ett säkert sätt. Vilket problem eller felmeddelande man stött på har varierat beroende på vilken webbläsare man använt (Chrome, Edge, Internet Explorer etc), vilket operativsystem man har, om man råkat välja fel certifikat etc.

Utifrån de inkomna problemen har vi analyserat och gått igenom vad vi behöver göra i 3C för att registerplattformen ska fungera så optimalt som möjligt för så många som möjligt. Det omfattar flera åtgärder i en långsiktig plan.