Registerplattformen 3C kommer vara helt stängd fredag förmiddag den 24 November kl 08-12 på grund av service och underhåll.

Ni kommer inte kunna registrera några formulär eller skicka enkäter under förmiddagen. Spara informationen om patienten och mata in när systemet är åter igång.

Hoppas det inte skapar alltför mycket merarbete för er alla ute på enheterna.

Vänliga hälsningar Annika Elmstedt nationell koordinator

Handrehabilitering är ett teamarbete som innebär ett nära samarbete mellan patient, läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut och kurator. Under hela rehabiliteringsprocessen måste olika aspekter vägas in avseende såväl de skadade strukturerna och handens funktioner som patientens situation och möjligheter att genomföra rehabiliteringen.

Boken ”Handrehabilitering” ger en grund till hur man undersöker och behandlar skador och sjukdomar i händerna och hur man ska prioritera och tänka under rehabiliteringen.

Det är 30 år sedan den förra boken om handrehabilitering på svenska kom ut. Det har sedan dess skett en stor kunskapsutveckling och många nya forskningsrön inom bland annat neurobiologin har tillkommit. Även kirurgin har utvecklats mycket, mobilisering startar idag ofta i ett tidigt skede vilket ställer nya krav på träning och ortosanpassning.  Boken belyser bland annat den plastiska hjärnan och arbets- och fysioterapeuten roll som lärare och coach. Det finns även ett specifikt kapitel om betydelsen av det psykosociala behandlingsarbetet efter en handskada liksom om köldkänslighet som är ett stort bekymmer för många patienter – inte bara efter nervskador.

Primärt är målgruppen studenter inom arbetsterapi, fysioterapi och medicin. Men även kliniskt verksamma och kolleger inom primärvården kan ha stor nytta av boken.

Författarna Anders Björkman (professor i handkirurgi), Birgitta Rosén (leg. Arbetsterapeut och universitetslektor) samt Stefan Johansson (leg. Fysioterapeut) har arbetat gemensamt under många år inom handkirurgin vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Medförfattare är även Ingela Carlsson (leg arbetsterapeut och docent) och Karin Kristersson (leg hälso-och sjukvårdskurator/socionom)

Boken säljs bland annat via Studentlitteratur och  Catell.

Annika Elmstedt nationell registerkoordinator

Södersjukhuset i Stockholm och Norrlands universitetssjukhus i Umeå har sedan 2016 uppdraget för den högspecialiserade vården av patienter med skador på plexus brachialis.

Rehabiliteringen sker ofta lokalt runt om i landet, på habiliteringsenheter och sjukhus varför man tidigt såg ett behov av gemensamma riktlinjer för utvärdering, däribland rörlighetsmätning med goniometer.

2021 bildades en arbetsgrupp med  sex fysioterapeuter från plexusteamen i Umeå och Stockholm, från habiliteringsenheter samt ortopedklinik. En litteraturgenomgång gjordes, svårigheter och olikheter diskuterades.

Nu är manualen godkänd av samtliga i gruppen och redo att användas!

Manual för mätning av ledrörlighet med goniometer på patienter med födelserelaterad plexus brachialisskada

Vid eventuella frågor gällande manualen, kontakta My Jallinder Södersjukhuset Stockholm eller Anna Källströmer Norrlands universitetssjukhus Umeå

Ni finner denna och HAKIR’s mätmanualer under fliken Mätmanualer – HAKIR – Handkirurgiskt kvalitetsregister

Tack för er fina insats och gedigna arbete med framtagandet av den nya manualen!

/Annika Elmstedt nationell koordinator

Vi har glädjen att presentera ännu mer forskning på HAKIR-data, följande tre artiklar har publicerats under sommaren:

”Patient Experiences after Open Trigger Finger Release in patients with type 1 and type 2 diabetes. A retrospective study using outcome measures.” Rydberg M, Zimmerman M, Gottsäter A, Åkesson A, Eeg-Olofsson K, Arner M, Dahlin L B.

Data från HAKIR har i denna studie samkörts med Diabetesregistret (NDR) och Statistikmyndigheten (SCB). Frågeställningar var om de patientupplevda resultaten (PROM) vid behandling av trigger fingert är likvärdiga för patienter med och utan diabetes samt om diabetiker genomgår fler operationer än icke-diabetiker. Patienter med typ 1 och typ 2 diabetes kan förväntas ha samma resultat av kirurgi för triggerfinger som för övrigt friska patienter, men förbättringen kan ta lite längre tid, särskilt hos kvinnor med typ 2 diabetes.

Mattias Rydberg, artikelns huvudförfattare disputerade den 2:e juni 2023 med avhandlingen ”The Diabetic Hand”.

”Patient-reported outcome in Dupuytren’s disease treated with fasciectomy, collagenase or needle fasciotomy. A Swedish registry study.” Harrysson M. Eklund M. Arner M, Wilbrand S.

I denna studie har man analyserat patientrapporterade resultat från HAKIR för tre olika behandlingar av Dupuytrens kontraktur, kirurgi, nålfasciotomier samt kollagenasbehandling. Resultaten visar god förbättring av patientrapporterade symptom för alla metoderna, men mer besvär av köld-intolerans ett år efter öppen kirurgi än efter de andra behandlingarna, samt signifikant mer besvär av stelhet och svaghet efter nålfasciotomier jämfört med kollagenas.

“Benign nerve tumours in the upper limb: A registry‑based study of symptoms and surgical outcome.” Istefan E, Zimmerman M,  Dahlin L B, Nyman  E.

Syftet med denna studie var att uppskatta symptom före och efter kirurgisk behandling för benigna nervtumörer i övre extremiteten. Mellan 2010 och 2019 identifierades 206 fall i HAKIR data och svarsfrekvensen på enkäterna var 22-36%. Kirurgi förbättrade den generella funktionsnedsättningen och förmågan att utföra dagliga aktiviteter. Dessutom förbättrades smärta i vila, vid belastning och vid rörelse utan belastning av kirurgi. Lite förvånanande var att köldkänslighet var ett mindre bekymmer hos patienter med perifer nervtumör än hos patienter med nervskada och förändring noterades inte heller efter kirurgi.

Trevlig läsning!

Annika Elmstedt nationell koordinator, Marianne Arner registerhållare