Nya enheter

Vi är glada att få välkomna At Leva HandCenter Öresund – Malmö, samt Aleris Hand & Fot – Stockholm till HAKIR.

Anslutningsgraden är viktig för oss och enheter som bedriver specialiserad handkirurgi ska självklart vara en del av samarbetet. Båda enheterna har visat stort engagemang, snabbt kommit igång och har redan bra rutiner för sin registrering.

HAKIR har nu totalt 19 anslutna enheter med en bra spridning i riket, ett analysarbete pågår för att säkerställa den totala anslutningsgraden.

 

Annika Elmstedt Nationell koordinator och Marianne Arner registerhållare

HAKIR-Dagarna 2024

 

Välkomna till årets HAKIR-dagar 17-18 april på Södersjukhuset i Stockholm.

 

Årets tema är “kvalitetsindikatorer” för handkirurgi och vi hoppas på stor uppslutning och givande diskussioner.

På torsdagen har vi avsatt tid och rum även för läkargruppen för att möjliggöra fördjupade  diskussioner kring utvecklingen av vårt register.

För alla detaljer och anmälan se program, anmälan sker via er lokala koordinator senast 25/3.

 

Varmt välkomna! Marianne Arner registerhållare och Annika Elmstedt nationell koordinator

 

Ännu en publicerad artikel!

“Effects of socioeconomic status on patient reported outcome after surgically treated trigger finger, a retrospective national registry based study”, Lesand L, Dahlin L B, Rydberg M, Zimmerman M

Trigger finger (TF) är en vanlig orsak till funktionsnedsättning i handen och har en prevalens på cirka 1% i den allmänna befolkningen. I denna studie undersöktes det om socioekonomisk status påverkar patientrapporterade resultat efter kirurgisk behandling av TF.

Data hämtades från HAKIR under perioden 2010–2019 och 5477 patienter inkluderades i studien. Utvärdering av symtom och funktionsnedsättning gjordes före och efter kirurgi (3 och 12 månader postoperativt). Svarsfrekvensen var 35% före operation, 26% vid 3 månader och 25% vid 12 månader. Ytterligare data hämtades från det Svenska Nationella Diabetesregistret (ndr.nu) samt Statistiska Centralbyrån (scb.sc). Socioekonomiska faktorer som inkluderades i analyserna var civilstånd, utbildningsnivå, inkomst, yrke, sjukpenning, antal arbetslösa dagar, socialbidrag och födelseland.

Vid alla tidpunkter förutsade att vara född i Sverige och hög inkomst lägre QuickDASH-poäng (dvs. färre symtom och funktionsnedsättning). Mer sjukfrånvaro under operationsåret förutsade högre QuickDASH-poäng. Inga socioekonomiska faktorer påverkade förändringen i QuickDASH-poäng från före operation till 12 månader postoperativt.

Sammanfattningsvis rapporterade patienten med lägre socioekonomisk status fler symtom både före och efter operation av TF, men den relativa förbättringen påverkades inte av socioekonomiska faktorer i denna studie.

 

Nu har vi totalt 30 publicerade artiklar som bygger på data samlat i HAKIR! Det är verkligen glädjande att forskningen på vår registerdata tagit sådan fart.

Trevlig läsning! Marianne Arner registerhållare, Annika Elmstedt nationell registerkoordinator

 

Ny HAKIR-data baserad artikel som belyser patientens medverkan efter operation/vid rehabilitering!

Mental and behavioural disorders increase the risk of tendon rupture after flexor tendon repair in zone I and IIVilka patientberoende faktorer kan påverka risken för att en sena går av igen efter att ha reparerats?  Svingen J, Arner M.

I denna vetenskapliga studie analyserades alla böjsensuturer i fingrar utförda på handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset 2012 – 2019, totalt 593 patienter.  Olika faktorer som eventuellt kan ha inverkat på risken för att senan gick av igen (ruptur) togs fram ur registerdata och kompletterades med journaluppgifter. Totalt hade 49 av 593 patienter (8,2%) drabbats av en ruptur. Anledning till den höga siffran är troligen att även rupturer som inte lett till en reoperation utan endast diagnosticerats kliniskt inkluderades. Rupturerna upptäcktes oftast inom 14 dagar efter operationen.

Uppgift om bristande medverkan i rehabiliteringen (t ex uteblivna besök, trasigt förband etc.) kunde identifieras som trolig orsak till ruptur i 33%, för hög belastning på senan genom olycksfall i 14% och infektioner i 12%. För patienter som kom till mottagningen med trasigt eller mycket smutsigt gips var rupturfrekvensen 15%, för dem med helt förband endast 7,2%.

För 41% av patienterna kunde ingen säker orsak till rupturen identifieras. Det visade sig att för patienter med någon diagnos inom gruppen psykiska sjukdomar och beteendestörningar (diagnoskod F0-F99) var risken för ruptur 17,7% jämfört med 7,2% för patienter utan sådan registrerad diagnos i journalen. Olika kombinationer av ADHD och ångest / depressionstillstånd förelåg hos 92% av patienterna med F-diagnos i vår studie och totalt hade drygt 10% av patienterna med böjsenskada en sådan diagnos i journalen. Prevalensen för dessa tillstånd har i andra studier varit betydligt högre, cirka 33%.

Slutsatsen av studien är att vi inom handkirurgin borde ägna mer uppmärksamhet åt patientberoende faktorer vid operation och rehabilitering av böjsenskador. Patienter med ADHD eller annan psykisk beteendestörningsproblematik kan behöva extra information och eventuellt anpassade rehabiliteringsprogram för att förebygga komplikation med senruptur. Riskfaktorer borde identifieras redan före operation.

Önskan om intressant läsning/Annika Elmstedt nationell registerkoordinator

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

 

Stort tack för fina insatser under 2023! Kom ihåg att 22/1 är sista dag för inmatning av data för 2023.

Vi önskar er alla riktigt fina helger och ser fram emot fortsatt samarbete och ett nytt spännande registerår!

Marianne Arner Registerhållare och Annika Elmstedt Nationell registerkoordinator

Ny intressant artikel med HAKIR-data!

“Patient reported symptoms and disabilities before and after neuroma surgery: a register‑based study”. Emma Dahlin, Malin Zimmerman, & Erika Nyman

Neurom uppkommer efter nervskada då nervfibrerna inte regenererar eller regenererar felaktigt. Smärta är vanligtvis det mest framträdande symptomet. I studien identifierades 196 patienter i HAKIR, opererade för neurom, och deras besvär före och efter neuromkirurgi utvärderades. Neurom, förutom neurom i amputationsstump, saknar egen diagnoskod varför även koden T924 – ”sena besvär efter nervskada” tillsammans med operationskoderna nervreparation, nervrekonstruktion, transposition och neurolys användes för att identifiera studiepopulationen. Svåra preoperativa symptom sågs och där dominerade smärta vid belastning. Kvinnor skattade sina symptom högre än män avseende smärta utan belastning, svaghet samt rapporterade en högre totalpoäng på QuickDASH. Resultatet av kirurgi för olika kirurgiska metoder utvärderades och förmågan att utföra dagliga aktiviteter var bättre om man hade genomgått en nervreparation/rekonstruktion/transposition jämfört med om man genomgått en neurolys/adherenslossning. Smärta vid belastning samt domning i fingrarna visade en övergående förbättring vid 3 månader efter operation för att sedan vara på samma nivå vid 12 månader postoperativt som preoperativt. Ingen association sågs mellan val av preoperativa symptom och kirurgisk metod. Vi drar slutsatsen att neurom trots kirurgi ger grava bestående besvär som påverkar det dagliga livet för individen. Det är därför av betydande vikt att identifiera patienter med neurom samt att undvika risken för neurombildning genom att identifiera och behandla nervskador korrekt och i tid. Framtida studier skulle underlättas om neurom fick en egen ICD-kod.

Trevlig läsning! Erika Nyman,  Annika Elmstedt nationell koordinator