Det viktigaste syftet för ett kvalitetsregister är att förbättra vården. Registren kan ta fram förbättringsområden och följa trender över tid vilken kan ligga till grund för många förbättringsarbeten.
Under de senaste åren har flera resurskrävande nya operationsmetoder införts inom handkirurgi, t ex ledproteskirurgi och nya tekniker för frakturkirurgi. Patientmaterialen har ofta varit för små för att fastställa vetenskaplig evidens med hjälp av randomiserade studier. Genom standardiserad uppföljning kan vi bättre jämföra olika operationsmetoder och sortera ut tekniker med högre risk för komplikationer. Kvalitetsregister ger även bättre förutsättningar för standardisering av operationstekniker och postoperativ behandling. Vi hoppas även att initiativet med ökad kunskapsstyrning inom nationella programområden skall underlätta kopplingen mellan rapporterade registerdata och utvecklingen av vården. Sist men inte minst uppmärksammas patientens egen uppfattning av vården bättre via våra enkäter.
Några exempel:
HAKIR ett verktyg i förbättringsarbeten 2019
HAKIR ett verktyg för förbättringsarbete 2014
Förbättringsfokus 2023-2024
Under 2023 har vi förbättrat administrationen av våra enkäter och alla förmedlas idag via 1177, detta medför ett ökat flöde och en ökad svarsfrekvens vilket möjliggör säkrare analyser. Vår nya PREM-enkät ger oss svar om patientens upplevelse
Proteskirurgin inom handkirurgi ökar för vissa diagnoser och vi arbetar med implementering av en ny registreringsrutin där alla implantat skannas och detaljerna registreras i HAKIR, vi kommer därmed på nationell nivå kunna upptäcka ev brister
Vi har under 2023 och 2024 påvisat flera olikheter gällande den handkirurgiska vården i riket och uppmanar regionerna och verksamheterna till diskussion
Förbättringsfokus 2021-2022
Från och med 2021 har HAKIR ett ökat fokus på att stimulera till lokala förbättringsarbeten. Vi har automatiskt genererade månadsrapporter där alla deltagande enheter kan jämföra sina egna resultat med nationella. Vi har ett pågående projekt med en PREM- enkät (Patient Reported Experience Measure) där vi tittar på patienternas upplevelse av vården. Vi hoppas att resultaten kommer att kunna ge oss intressanta data för jämförelse av vårdkvalitet vid de olika enheterna. Vi tror även att vi kan identifiera fler relevanta kvalitetsindikatorer från dessa enkätdata.
Nationell samverkan
Registerdata i HAKIR visar på tydliga skillnader i handkirurgisk vård nationellt. Sådana skillnader är exempelvis variation i operations- och rehabiliteringsmetoder och olika resurser för akut omhändertagande av handskador. Case-mix vid de handkirurgiska regionklinikerna varierar nationellt trots överenskommen nivåstrukturering mellan handkirurgi och ortopedi. Genom att rapportera och diskutera dessa skillnader vid nationella arbets- och styrgruppsmöten räknar vi med att väcka intresse för att analysera resultaten vidare så att vi kan lära av varandra. V har i HAKIR en plattform som stärker vårt nationella utvecklingsarbete och vår samverkan.
HAKIR är med i den nationella arbetsgruppen (NAG) för tumbasartros inom nationella programområdet för rörelseorganens sjukdomar. Vi medverkar också i samarbetsgruppen för de ortopediska kvalitetsregistren. Registerhållaren är medlem i styrelsen för Nationella Kvalitetsregisterföreningen (NKRF) sedan 2021. Genom deltagande i dessa nationella sammanhang kan vi synliggöra handkirurgin.
Under hösten 2019 startade HAKIR en valideringsstudie i syfte att uppskatta hur stor andel av de ifyllda formulären i HAKIR som överensstämmer med vad som registrerats i journalerna. Syftet med studien var att kunna identifiera potentiella förbättringar av registreringsrutinerna och öka datakvaliteten. Valideringsstudien gjordes med nio ingående kliniker där data i journalerna samlades in för ett slumpmässigt urval av operationer som är registrerade i HAKIR. Studien tyder på att överensstämmande andel för samtliga kliniker beräknas i medel vara 73,8% för ”helt rätt” och 84,9% för ”helt rätt eller delvis rätt”.
HAKIR – Resultat av valideringsstudie MA 210129
Förbättringsfokus 2020
I en vetenskaplig studie på alla patienter i HAKIR som genomgått karpaltunnelklyvning har vi kunnat visa att likvärdiga resultat kan uppnås för patienter med respektive utan diabetes. HAKIR data har samkörts med Nationella Diabetesregistret (NDR). Man kan alltså nu rekommendera karpaltunnel-klyvning även om patienten har diabetes, något som tidigare varit debatterat. Studien är publicerad 2019.
Samkörning med SCB-data har visat mer kvarvarande symptom ett år efter karpaltunnelklyvning för patienter i lägre inkomstnivåer, ensamstående och immigranter, men ungefär lika stor förbättring jämfört med före operation. Detta kan vara viktig kunskap för vården.
En annan studie inkluderande samkörning med NDR för patienter opererade med ulnarisneurolys har visat att även för denna operation uppnåddes förbättring både för patienter med och utan diabetes, men resultaten var generellt inte alls så goda som vid karpaltunnelklyvning. Kanske bör operations-indikationer och/eller utredning modifieras för denna typ av nerventrapment? Detta kan få stor betydelse för vården, eftersom ulnarisneurolys är ett mycket vanligt ingrepp.
Data i HAKIR för operation av akuta böjsenskador har visat betydande regionala skillnader i hur snabbt en skadad patient blir opererad. I två regioner opereras 89% av patienterna inom 2 dygn, medan i andra regioner andelen endast är 62%. Kvalitetsindikatorn tid från skada till operation har under 2018 införts på Vården i Siffror och följs månadsvis. Studier inom HAKIR har startats för att utröna orsaker till och konsekvenser av fördröjd behandling. Förbättringsarbeten har inletts, bland annat i Stockholm för att minska väntetiden.
Data i HAKIR har visat på olika frekvens av böjsenruptur efter sutur i olika regioner och mellan olika patientgrupper. En senruptur medför höga sjukvårdskostnader, långvarig arbetsoförmåga och stor risk för bestående invaliditet. I Stockholm identifierades en mycket hög rupturfrekvens hos medelålders män med skada på tumsenan (13%). Detta har lett till förändring av rehabiliteringsmetoden för patienter med tumsenskada i Stockholm. I ett forskningsprojekt där registerdata från HAKIR och från SCB har samkörts, studeras olika faktorer som kan påverka komplikationsfrekvensen. Resultaten kommer direkt att kunna få betydelse för behandlingsrutiner vid klinikerna.
HAKIR har utvecklat en mobil applikation för träningsinstruktion till patienter efter böjsenskada. Syfte är att förbättra patienternas följsamhet till givna instruktioner, vilket är extra viktigt vid denna skada. Appen har utvärderats i en multicenterstudie och manus kommer inom kort att skickas in för publikation. I ett kommande arbete kommer vi att använda Omvårdnadsformuläret i HAKIR för att bedöma följsamhet hos patienter med böjsenskada genom att analysera data om förbandets utseende vid första postoperativa besök mm.
På flera kliniker används HAKIR data som jämförelse av t ex postoperativa infektioner, patientnöjdhet och resultat efter böjsenkirurgi. Aggregerade data finns öppet redovisade på hemsidan.
I Uppsala har man förändrat förbandsrutiner på operation baserat på data från omvårdnadsformuläret i syfte att minska patienternas obehag vid avbandagering. Man har också standardiserat val av suturteknik och material vid böjsensuturer efter jämförelse med nationella HAKIR data. I Stockholm planeras en studie av att suturera även vuxna patienter med resorberbar sutur eftersom data från omvårdnadsformuläret visade att ganska många patienter upplever stort obehag vid suturtagning.
En revision av Kodboken för handkirurgi från 2006 har länge behövt göras. Nu har HAKIR i samarbete med Svensk Handkirurgisk Förening gjort detta omfattande arbete. Boken trycktes i början av 2020. Kodboken kommer att användas vid samtliga handkirurgiska enheter och kommer förhoppningsvis att minska antalet felregistreringar och även göra kodningen mer komplett avseende t ex orsakskoder och komplikationer.
Nationella mätmanualer som utarbetats av handrehabiliteringsgruppen inom HAKIR har lett till att mätning och dokumentation av kraft och rörlighet i handen nu är standardiserad i landet. Detta är viktigt för att kunna jämföra resultat mellan olika metoder och för att kunna följa patientens behandlingsförlopp t ex efter en handskada. Mätmanualerna har under 2018 även översatts till tyska och har fått stor internationell spridning.
Sammanfattningsvis har HAKIR i hög grad ökat nationellt samarbete inom handkirurgi. Vi har visat på nationella olikheter i behandlingar och nu återstår att vetenskapligt visa vilka av dessa skillnader som har relevans för behandlingsresultaten. Att förändra klinikernas behandlingsrutiner ligger utanför registrets mandat, men vi hoppas kunna påverka genom att ge underlag för forskning och genom deltagande i nationellt riktlinjearbete inom nya kunskapsstyrningsorganisationen (NPO).
Förutom det nationella inflytandet har HAKIR under de senaste åren också väckt stort internationellt intresse som det enda nationella kvalitetsregistret för handkirurgi i världen och dessutom ett av mycket få register som omfattar patientrapporterat utfall.
Förbättringsfokus 2019
Multiprofessionellt förbättringsprojekt i HAKIR 2019
HAKIR har bjudit in anslutna kliniker till att göra ett multiprofessionellt förbättringsarbete, för att ta vara på data som vi har i registret och som kan förbättra för personal och patienter. Registret fick svar från tre kliniker som redovisade en bra projektbeskrivning och ett bra mål, som ska redovisas på nästa nationella HAKIR-dag. Alla tre kliniker kommer följa upp arbetet under projektens gång för bästa resultat och rutiner. Ett ekonomiskt projektbidrag betalas ut till klinikerna för lönekostnad samt mat- och möteskostnad för personal som är med i projektet.
Uppsalas mål är en ökad svarsfrekvens med fler kompletta registreringar av patienter med utökad registrering. Att operationerna registreras direkt i samband med operation så att kliniken inte behöver operationsformulären i pappersform. Att patienten är fullt registrerad hela 12 månaders perioden. Dom ska kartlägga alla hinder och skapa förutsättningar som gör att formulären registreras. Idéer för att samordna fler besök samtidigt för patienter finns.
Stockholms mål är att öka kvalitet och svarsfrekvens genom att se över information och rutiner med förankring i nuläge och historik. Att bättre kommunicera ut vad HAKIR visar så att patienter/personal motiveras att fylla i bättre.
Malmös mål är att det ska bli en bättre rapportering och uppföljning av alla protesoperationer. Bland annat ska alla patienter bokas för återbesök 3 + 12mån postoperativt till röntgen, läkarbesök samt rehab.
Patientrapporterat outcome – PROM
Vi vill presentera PROM data på ett begripligt sätt för patienter och för vårdpersonal så att vi kan lära oss mer om hur vi kan förbättra vården.
Omvårdnadsformulär i HAKIR
Ett nationellt omvårdnadsprojekt har precis avslutats, efter 1 års arbete. Syftet med projektet var att utvidga HAKIR så att registret speglar den omvårdnad som görs inom handkirurgin och därmed kunna möjliggöra för förbättringsarbete och forskning på området.
Böjsenans år 2015
Styrgruppen för HAKIR har beslutat att alla sju specialistkliniker fr o m 1 jan 2015 skall registrera böjsensuturer inom zon II (senskideområdet) enligt utökad registrering. Detta innebär att utökat op formulär fylls i på op och funktionsformulär 3 och 12 mån postoperativt på rehab.
Böjsenans år – de första fyra månaderna
Till dig som vill använda data i förbättringsarbete
Syftet med HAKIR är att fortlöpande och standardiserat följa upp handkirurgisk vårdkvalitet, såväl patientrapporterade som objektiva data, för att successivt effektivisera och förbättra vården och öka patientsäkerheten. För att inspirera till förbättringsarbete och lära av varandras resultat finns här möjligheten att ta del av de förbättringsarbeten som både pågår och har genomförts. Känner du till något förbättringsarbete som inte finns här, hör av dig!
Projekt ”Ökad patientmedverkan”
I ett arbete för att öka patientmedverkan har sex handkirurgikliniker i Sverige varit med och intevjuat sina opererade patienter. Vi har fått svar från Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Malmö, där 10 patienter har svarat på 10 frågor om våra kliniker och gett oss förbättringsförslag. Svaren är anonyma och har sammanställts till SKL under maj 2014. Verksamhetschefer för respektive klinik får en sammanställning av sina egna resultat.
Projekt Ökad Patientmedverkan – 60 patienter nationellt
Två valideringsprojekt
Samtliga i HAKIR deltagande klinikers rehabenheter har samarbetat och skapat en Nationell mätmanual för funktionsmätningar. Första versionen trycktes 2010 och den planeras att revideras årligen. Manualen innehåller riktlinjer för hur funktionsmätningar för rörelse- och styrkemätning av armbåge, underarm och hand ska genomföras. Manualen syftar till att åstadkomma en så hög reliabilitet som möjligt vid funktionsmätningarna i HAKIR och skapa en svensk standard för statustagande. Läs gärna mer och ladda ner manualen vid fliken Personalinformation.
Patientsäkerhetsdagen 2010
Den 16 november 2010 anordnades av Stockholms läns landsting den årliga Patientsäkerhetsdagen och HAKIR deltog med en poster som beskrev hur kvalitetsregister kan bidra till patientens säkerhet.